Löparknä - symtom, orsaker och behandling

Löparknä innebär smärta på utsidan av knät som uppstår som vanligast vid just löpning. Hur skapas detta besvär? Jo genom att muskeln Tensor fascia latae är hypertonisk (har svårt att slappna av). I dessa fall ska man inte stirra sig blind på symptomet utan fokusera på orsaken till besväret. Lär dig mer i texten.

KD General Blog Image

Löparknä, eller som det heter på engelska: iliotibial band syndrom (ITBS) innebär smärta på utsida av knät vid rörelser. Den här artikeln kommer att spräcka en del myter som finns om löparknä och ge läsaren handfasta tips på hur ni själva kan bli av med besvären. 

Vad är löparknä?

Smärtan som uppstår på utsidan av knät kommer sannolikt av friktion som uppstår i fettvävnad av att iliotibialbandet (ITB) gnager mot vävnaden. Den första myten som vi ska spräcka är att det inte är ett spänt ITB som orsakar friktionen. ITB kan inte stretchas eller foamrollas mjuk, dels då vävnaden är lika hållfast som stål från Sandvik och senan kan endast sträckas 2mm (1). Det är istället muskeln Tensor Fasciae Latae som är hypertonisk. Hypertonisk innebär att en muskel gått in i försvar och skyddar genom att hela tiden vara stark. Under tiden att muskeln är hypertonisk så kan den inte slappna av, vilket är det vanliga hos en muskel som kompenserar. Nästa myt att spräcka är att det inte går att stretcha Tensor Fasciae Latae om den är hypertonisk. En muskel som har gått in i försvar kommer inte att låta sig bli utsträckt utan kommer att gå in i försvar igen. Att stretcha en hypertonisk muskel kommer att skapa kaos i nervsystemet.

Övningar för löparknä – Så här behandlar du själv ditt löparknä

Att foamrolla ITB i tron att den sträcks ut är bortkastad tid, men om du istället foamrollar den för det neurologiska stimuli som den ger och därefter tränar Gluteus Medius och Tensor Fasciae Latae så fungerar det bättre. Varför ITB slutar smärta beror sannolikt på en neurologisk adaption där man helt enkelt registrerar mindre smärta efter en stunds gnuggande. Gluteus Medius är inhiberad (svag) tack vare den gamla fotledsstukningen som du har i fotleden i samma ben som du har ont i knät. Det är medarbetarna på Kroppsdetektivernas samlade erfarenhet att löparknän kan ha sin grundorsak i fotledsstukningen som du inte kommer ihåg. Att fotledsstukningen påverkar oss lång tid efter att den sker har dokumenterats hos djur och människor (2) Läs mer om hur fotledstukningen påverkar dig här.

Orsaker – Varför får man löparknä?

Smärtan uppkommer möjligtvis på grund utav friktion mellan iliotibialabandet och benhinnan på det yttre lårbensutskottet (laterala femurepikondylen) (2). Smärtan kan även komma från bakre fibrer i Iliotibiala bandet (3). Slemsäcken kan bli irriterad och vara orsak till smärtan (4), den laterala synoviala recessen anses också kunna vara orsak till smärtan (5) eller fettvävnad anses kunna vara orsak till löparknä (6). Forskning från 2006 (Fairclough) har konstaterat att löparknä inte kan vara orsakad av friktion då ITB fäster bortom laterala femurepikondylen. Nuvarande forskning slår fast att bevisen för att senstrukturen (själva tractusbandet) skulle ändras vid löparknä är svag.

Orsaksmekanismen till vad som orsakar smärtan vid löparknä är alltså inte helt fastslagen, och ett antal olika smärtmekanismer finns alltså att ta i beaktande.

Symtom på löparknä:

  • Smärta på utsidan knät, huggande och kan något stråla upp och ner
  • Kommer i samband med löpning, klassiskt efter ca 20 minuters löpning, blir värre och värre.
  • Värre vid träning dagen efter
  • Värre av att springa i utförsbackar, ned för trappor.
  • Kan krasa och ge en liten svullnad på iliotibialabandet där det går över laterala femurepikondylen. Ömt vid palpation.

Löparknäts anatomi

Iliotibiala bandet är en senstruktur och utspringer från m. tensor fascia lata, m. gluteus medius och m. gluteus maximus. Det löper längst lårets utsida och fäster in i den laterala tibiakondylen. Iliotibialbandet position förändras vid böjning av knät.  Vid 30o böjning av knät glider iliotibiala bandet bakåt över laterala femurepikondylen, där kan enligt vissa studier uppstå friktion mellan bandet och epikondylen.

Anledningen till smärtan uppstår på grund av en överansträngning. Överansträngningen kan komma från ökad dosering av träning, löpning i sluttande vägren, dålig löpteknik, svaghet i muskulatur eller överdriven pronation av foten vid löpning. funktionell benlängdskillnad, tidigare skador till fotleder, ensidig löpträning och överpronation.

Behandling av löparknä

Diagnostisering av löparknä görs genom anamnes och klinisk undersökning. En grundlig genomgång av kroppens leder och funktionella tester för att undersöka orsaken till att skadan uppstått.

Vid behandling av löparknä rekommenderas vila från provocerande aktivitet. Alternativ träning som cykling eller simning kan vara bra då detta inte belastar muskulaturen på samma sätt som vid löpning. För att undvika att skadan återuppstår behövs en långsam stegring till normal träningsmängd ske. Om orsaksmekanismen är svaghet i muskulatur så kommer detta att ta tid att stärka upp, och löpning kommer därför att stressa vävnaden ytterligare. Om smärta från löparknät känns av under träning, bör då genast träningen avbrytas. Idrottaren får då gå tillbaka ett steg i rehabiliteringen.

Vid löparknä är det viktigt att stärka sätesmuskulatur, höftstabilisatorer och även bålstabilitet. Detta kommer minska belastningen på knät och draget i iliotibiala bandet, och är viktigt både för en snabbare återgång och att skadan ej ska uppstå igen. Funktionella brister i bål och höft kan medföra att samarbetet och funktionen hos vissa muskelgrupper försämras, vilket leder till en minskad uthållighet och ökad stelhet. Vilket i sin tur skapar förutsättningar för skador som löparknä, trochanterit, benhinneinflammation m.m.

Töj av sätesmuskulatur och m. tensor fascia lata kan ge ett minskat drag i iliotibiala bandet, detta kan ge en kortvarig lindring av smärtan.

Stötvågsbehandling är ett behandlingssätt som flera naprapater använder. Stötvågsbehandling vid löparknä innebär att man dels mjukar upp det iliotibiala bandet. Man behandlar även lokalt infästningspunkten för iliotibialabandet. Stötvågsbehandling som behandlingsmetod hittar hela tiden nya diagnoser att framgångsrikt behandla. Allt sedan 1980 har stötvågsbehandling använts för att behandla skador som annars varit tvungen att behandlas kirurgiskt. Behandlingen som sådan stimulerar kroppen mekaniskt och man har kunnat se stimulering av mekanoreceptorer tillhörandes tenocyten och en minskning av Substans P i behandlad vävnad. Vid behandling av löparknä så behandlas ITB och lokal smärtpunkt samt andra lokalt smärtsamma strukturer i muskler.

Prognos – när kan man vara tillbaka i full träning?

Tillsammans med traditionell naprapatbehandling gör stötvåg att idrottare kan snabbt komma tillbaka till sin idrott.

Prognosen för löparknä är oftast mycket god, trots att det kan ta några veckor innan löparen är tillbaka vid full träningsmängd. I vissa fall där orsaksmekanismen är rent mekanisk kan återgång till full träning ske direkt efter träning, men vid överbelastningsskador så är återgången oftast längre, och upp till 6 veckor är normalt. Ju längre man väntar på att behandlas desto längre tid tar det att bli bra. I värre fall då behandling är resultatlös finns möjlighet till operativ lösning. Ett snitt läggs då i iliotibialabandet över den laterala femurepikondylen med knäleden i 30o böjvinkel. Dock är det sällan denna åtgärd behöver användas.

Hos oss på Kroppsdetektiverna är vi leg. naprapater eller naprapater under leg praktik och vidareutbildade inom idrottsskador med egen erfarenhet av elitidrott på nationell nivå. Då vi är vana att träna och tävla på hög nivå så kan du vara säker på att vi förstår alla aspekter av elitidrottande. Du kan vara säker på vi ger dig bästa möjliga behandling och rehabiliteringsplan för just din idrottsskada.

Vår behandling sker utifrån en grundläggande anamnes och undersökning och beskrivs här i punktform:

  • Personligt utformade rehabiliteringsprogram då detta är viktigt att utforma efter den skadades förmågor och möjligheter till att träna.
  • Vid förekommande fall, justering av berörda leder med naprapatiska behandlingsmetoder
  • Stötvågsbehandling vid behov
  • Muskulärbehandling, massage och
  • Utvärdering av iläggssulor såsom Superfeet om detta behövs för att kompensera för tidigare skador eller anatomisk benlängdsskillnad.

Misstänker du att du har löparknä, boka tid hos oss på Kroppsdetektiverna i Stockholm så hjälper vi dig till full rehabilitering.

 

Källor:

1)

3) Nishimura et al., 1997, Fredricson et al 2002

4) Noble 1979, Fredricson et al. 2000, Orchard et al. 1996, Ekman et al. 1994, Fredricson et al. 2002.

5) Ekman et a.l, 1994

6) Nishimura et al., 1997, Ekman et al. 1994, Nemeth et al. 1996

7) Fairclough, et al. 2006

Allt material på denna sida skyddas enligt svensk lag och kopiering av hela eller delar av innehållet utan källhänvisning till denna sida kommer att lagföras. Vi använder Copyscape för att kontrollera halten av kopierat material.

  • Få exklusiva erbjudanden

Obligatoriskt

KOM IGÅNG

Bli smärtfri redan idag

Kontakta oss på naprapatkliniken Kroppsdetektiverna så hjälper vi dig vidare.

Boka tid