Ont i höften

Ont i höften och smärta i ljumsken är vanliga orsaker till besök hos oss. Den här artikeln kommer hantera olika orsaker till smärta i höften. Vi på Kroppsdetektiverna finner oftast att det som driver smärtan inte alls handlar om en fysisk problematik. Fynd som artros eller benpålagring innebär inte nödvändigtvis smärta i höften. Det är snarare ett tillstånd av obalans i muskulaturen som förändrar kroppens respons på stimuli i området.

Tennisarmbåge - Vad beror det på?

 

Ont i höften är inget ovanligt problem

Smärta i höften är inte ett ovanligt problem, hos idrottare står höftbesvär för 5-6% av alla skador.
Vanliga diagnoser är överbelastad Tensor Fasciae Latae, Pectineus, ljumskskada, FAI, impingement, bursit och hos äldre personer artros. Alla dessa diagnoser har en gemensam nämnare – alla går att se på MR, ultraljud eller röntgen. På grund av att dessa besvär förekommer är det vanligt att funktionella höftbesvär antas höra till denna grupp av fysiska diagnoser.
Problemet här är att bara för att en röntgenbild visar att patienten har FAI. Innebär det inte att det är orsaken till smärtan.

Smärta i höften är inte detsamma som strukturellt fel i höften

Många gånger när man hittar FAI ser det liknande ut på bägge höfterna. Om patienten bara har ont i ena höften är det ologiskt att den fysiska diagnosen FAI står sig som orsak till patientens smärta. Mer troligt att det handlar om en funktionell diagnos och muskelobalans. Vissa läkare tittar på röntgenbilder och ser FAI och baserar enkom på denna bild att höften ska opereras. Ibland minskar symptombilden, men den kan även kvarstå.  Du kan ha diskbråck utan smärta och du kan ha artros utan smärta, därmed borde du kunna ha FAI utan smärta.

Vad är FAI om inte ont i höften?

FAI som står för femoroacetabular impingement är definierat som olika typer av morfologiska förändringar i höftleden, typer av förändringar kan vara till exempel cam och pincer. Detta är benpålagringar, dessa pålagringar är det man tror skapar diagnosen och således smärtan genom att inskränka höftrörelse och skapa impingement i leden.

Vad finns det för studier som pekar på strukturella förändringar och smärta i höfter och ljumskar?

Två studier som tittat på just prevalansen för dessa morfologiska förändringar har funnit att hos 201 chilenska höfter som är asymptomatiska finner man att det föreligger morfologiska förändringar hos 39,6%-69,3% beroende på hur man mäter. Vidare har en studie undersökt män i 70 års åldern, den visade att prevalensen för FAI är väldigt vanlig men är inte förknippad med smärta i höften.

Utifrån dessa två studier börjar vi se ett mönster, bara för att något syns på en MR eller röntgenbild kan man inte anta att det är orsaken till höftsmärtan. Många gånger finner vi på Kroppsdetektiverna att så inte är fallet.

Hur arbetar Kroppsdetektiverna med din smärta i höften?

Vi undersöker höften precis som alla andra områden i kroppen, med en vidgad syn och utan att anta något, självklart genomför vi ortopediska tester för att se om det kan föreligga någon förändring i höftleden. Det vi lägger störst vikt på är dock funktionen och kvalitén i rörelse kring höften. Många gånger handlar det om att foten, knät, höften eller ryggen har tappat en rörelse av någon anledning och att höften kompenserar för detta.

Hur förlorar någon av dessa områden en rörelse? Vad menar vi med detta?

Ett exempel hämtat från verkliga livet

Vi tar ett exempel: Du ramlar och slår dig hårt på utsidan av höften. Inget går sönder men på grund av fallet har du ont på utsidan och därför hämmas och rörelsen som kallas för abduktion. Abduktion är att föra benet utåt från bäckenet.

Kroppen anpassar sig och kompenserar med andra muskler för att fortfarande ha tillräcklig stabilitet i höften för att du ska kunna använda den. Över tid är det just denna typ av rörelsekompensation som ökar risken för att du ska få ont i höften. Det behöver dock inte vara fall på höften som orsakar rörelsekompensationen. Det kan vara att du är svag i ryggen, har opererat knät eller stukat foten.

I och med att orsaksmekanismerna kan vara så olika är det otroligt viktigt att se patienten framför dig och inte en diagnos. På grund av detta är också fysiska diagnoser som orsak till smärta mindre sannolika då personer lever väldigt olika liv.

Bevisen för att en fysisk diagnos som kan ses på MR, röntgen eller ultraljud är grundorsaken till smärta är dåliga. studier talar snarare emot just detta. Därför fokuserar vi på Kroppsdetektiverna på funktionen av muskler och kvalitén på rörelser. När du kommer till oss ser vi på dig med nya ögon och vi behandlar varje patient som den individ de är.

Hur kan vi avgöra om ont i höften kommer från ett annat område på kroppen?

Vi börjar med att undersöka funktionen kring höften, vilka rörelser som är inskränkta passivt respektive aktivt. Därefter testar vi funktionen av muskler kring höften för att få en bra bild av vilka rörelser kroppen har svårt att utföra. Om en rörelse känns svag innebär det sällan att muskeln i fråga är svag. Det handlar oftare om nedreglering av sträckreflexen i rörelsen vi testar.

Det vi finner rörelsemässigt och styrkemässigt i höften kan ofta förklara smärtan patienten upplever. Nu behöver vi koppla kompensationen till något. Hur gör vi det? På grund av att svagheten i rörelserna vi testar ofta kommer från nedreglering av reflex. Kan vi förändra denna nedreglering genom att finna vilket stimuli från en receptor som skapar kompensationen. Vi letar helt enkelt efter något som kan normalisera rörelserna vi funnit vara för svaga eller som inte kan slappna av i höften. Detta är varför orsaken inte behöver sitta i höften, då kompensationen bara är reflexbaserad ofta.

Referenser:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5952296/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25736918/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26535273/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29157844/

https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rspb.2020.2914

  • Få exklusiva erbjudanden

Obligatoriskt

KOM IGÅNG

Bli smärtfri redan idag

Kontakta oss på naprapatkliniken Kroppsdetektiverna så hjälper vi dig vidare.

Boka tid