Smärta i knät

Tennisarmbåge - Vad beror det på?

Smärta i knät är ett vanligt förekommande besvär, framförallt hos idrottare och motionärer. Besvär i knät varierar från direkta skador till smärta som är mer svårdefinierad. Vid mer svårdefinierad smärta är inte alltid orsaksmekanismen solklar. I denna artikel går vi igenom vanliga typer av direkta skador som förekommer i knät. Även hur man ska tänka kring smärta i knät som inte går att härleda till en specifik vävnad eller skadetillfälle.

Olika typer av skador

När det gäller direkta skador finns det några typer som är de vanligaste, dessa är:

  • Meniskskador,
  • korsbandsskador,
  • skador på kollaterala ligament.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för dessa skador är:

  • Ålder,
  • tidigare skador,
  • minskad mobilitet i fotled/höft,
  • muskelobalans,
  • valgus-/varusställning på knät.

Ingen av av dessa riskfaktorer är särskilt underliga eller kräver ingående förklaring.

Hur ska man förebygga och undvika dessa skador på bästa sätt? Kort sagt kan man säga att dessa två påståenden måste stämma, annars är risken för skador högre.

kapacitet > belastning, mobilitet > förväntad rörelse belastning.
– God styrka framsida och baksida lår
– Full flexion, extension i knät
– Rörelse i höft och fotled måste överensstämma med den rörelse du kräver av dessa leder i vardagen, din idrott eller i ditt jobb till exempel.

Rehabilitering av fysiska skador

Vad gäller meniskskador är det delade meningar kring huruvida man bör operera eller inte. Studier som kommit nyligen tyder på att patienter som får en operation inte får mycket bättre resultat än patienter som rehabiliterar skadan utan operation. På grund av att operation i knät ökar risken för artros är det därför en fördel att börja med rehabilitering utan operation. I vissa fall kan man behöva operera för att meniskskadan är för stor.

När det gäller korsbandsskador är skador på främre korsbandet vanligast. I de fall att personen är en idrottare som vill kunna prestera maximalt krävs operation för att återställa stabilitet i knät. I det fall att personen inte kräver någon typ av specifik belastning på knät kan rehabilitering utan operation räcka.

Rehabilitering av skador i kollateral ligamenten är beroende av hur pass stor skadan är, om det är en total ligamentruptur rekommenderas att man utför operation för att återställa stabilitet i knät. Men så länge ligamentet inte gått av helt handlar rehabiliteringen om att stärka upp framsida och baksida lår. Det är även viktigt att förebygga mobilitet i höft och fot så att dessa leder kan kompensera och hjälpa knät vid rörelse.

Funktionella diagnoser

Utöver dessa direkta skador på knät finns även många andra diagnoser och symptom man kan uppleva i knät som är svårare att förstå sig på.

Här finns till exempel: PFSS, hopparknä, löparknä, Artros eller tendyalgi.

Problemet med dessa diagnoser är att de sällan kommer akut, de är ofta långvariga besvär som inte går bort med vila och det finns ofta sällan mycket i knät som förklarar orsaken till problemet.

Anledningen till detta är för att knät ofta får ta stryk på grund av att foten eller höften inte arbetar som de ska. Knät kan i stort sätt bara leda i flexion och extension medans både foten och höften kan röra sig i fler plan än ett. När då höften eller foten inte kan hantera de rörelseplan där knät inte kan röra sig i. Ökar man risken för överbelastning.

Det vi säger är att många gånger hittar man orsaken till sina knäbesvär i just foten eller höften. Självklart ska det aldrig göras antaganden, men statistiskt finner vi ofta att problemet sitter i just foten och höften vid smärta i knät som inte går att koppla till ett direkt trauma eller vävnadsskada i knät.

Rehabilitering av funktionella diagnoser

Hur ska man då rehabilitera dessa tillstånd? Det behöver göras en ordentlig funktionell undersökning i varje fall av diagnos där orsaksmekanismen är oklar så att man finner den egentligen orsaken till varför besväret uppkommit.

Till exempel kan ett löparknä komma båda av att man tidigare stukat foten och den inte kan röra sig optimalt men även på grund av att man tappat stabilitet i sidled i höften. Samma diagnos, men helt olika tillvägagångssätt för att rehabilitera i dessa två fall.

Vi på Kroppsdetektiverna vill poängtera hur viktigt det är att inte se diagnosen utan personen i fråga. Alla är individer och allas kroppar har varit med om olika saker. Vi måste behandla kropparna därefter. I princip kan man säga att du föds med ett vitt papper. Under livet fylls pappret på och det är pappret vi måste titta på för att hitta varför du har ont idag.

Källor:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30796103/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22695402/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28522452/

  • Få exklusiva erbjudanden

Obligatoriskt

KOM IGÅNG

Bli smärtfri redan idag

Kontakta oss på naprapatkliniken Kroppsdetektiverna så hjälper vi dig vidare.

Boka tid